Vardagen har nu blivit vardag på riktigt och veckan som gått har varit som en vanlig skolvecka brukar vara i Peru. Och därför, och för att jag är lite lat, tänkte jag idag bara berätta om när jag blev utelåst från mitt sovrum, samt fylla på i galleriet med peruansk mat. Hoppas det smakar!

 

 

Först till utelåsningen. Det var en vanlig skoldag i förra veckan som jag bad de ansvariga här i Jasil House att fixa lysknappen på mitt badrum innnaför sovrummet då den var sprucken och impulsiv i lystid. Samma eftermiddag kom Señor Carlos, fixar-ansvarig för de renoveringar som görs i huset (tex utbyggnad av en våning i andra huset), för att ordna det hela. För att det skulle gå smidigt fick han låna mina nycklar medans jag satt kvar i vardagsrummet där nere. Och det tog knappt 10 min innan det var klart. Ett par timmar senare när jag går upp till min lilla lägenhet igen för att duscha, så är det låst till mitt sovrum... Jag provar med alla mina nycklar för Jasil, det vill säga fyra stycken; en till järngrinden till området, en till yttergrinden till jasil, en till jasils ytterdörr och sist den till min lägenhet. Ingen funkar. Señor Carlos har lyckats låsa dörren när han stängt den. Jag kilar ner och får hjälp av Gladys som jobbar här och den lösning vi finner är att ropa på Señor Carlos igen så att han kanske kan hjälpa oss att öppna dörren på något annat sätt, eller hitta en alternativ ingång så vi kan öppna inifrån. Han i sin tur kommer fram till att i mitt rum finns två  fönster; Det ena är stort och går ut till en ljusinsläppsgång i mitten av huset. Fönstret är igenlimmat och går inte att komma åt. Det andra fönstret är en liten rektangel som fungerar som ljusinsläpp mellan sovrummet och köksdelen, även detta limmat. Men detta tycks vara det ända sättet att ta sig in, så det bestäms att han ska komma tillbaka morgonen därpå och plocka loss det. Jippi, tänker jag. Förutom det självklara som att jag är utelåst från min säng, så är jag även utelåst från kläder och hygienartiklar. Kanonkul. När vi väl nere igen skämtar om det här, om jag ska sova på soffan eller vart jag ska ta vägen för natten, så får Erica (en till som jobbar här) nys om att jag är utelåst. Och hon vet mycket väl att det är dyrt att hyra in någon som ska mecka med låset och tycker det är onödigt med fönsteröppnandet så hon tar en tjock plastmapp med sig och går upp till mitt rum. Efter gemensamt tryckande på dörren och lirkande med den här plastmappen vid låset så öppnar sig tillslut dörren! Fiffigt, en plastmapp är alltid bra att ha!